Du är här!

Vintern är i antågande. Kanske inte i Sthlm som får vinter ungefär 2 veckor i slutet av februari och som sen slår om till vår... men den är på gång. Trysil, gamla kära Trysil, har toppen täckt och det vita guldet har börjat ringla sig neråt mot dalen.. Även åreskutan verkar ha fått en del. Vi snackar inte midjedjupt och snötyngda granar men bara det faktum att det även i år blir snö gör att det pirrar lite extra i magen.. Med oroligheter kring miljön och allt va de innebär så får man kosta på sig en lättnandes suck varje gång man ser en vit topp numera.
Min vinter då? Ja, vi får se hur de blir med den. Nog har jag tänkt åka en hel del.. Om jag drar och säsongar får tiden utvisa. Helst skulle jag vilja hamna på nån relativt folktom plats, högt upp i landet, där bara folk som lever med och för snön bor. Där det inte är milslånga köer till liften, där backarna endast är preppade med natursnö och där luften känns sådär iskall som den bara kan göra på vissa ställen... där det känns som att du är den enda som andas den där luften.
Jag har sökt lite tjänster.. fått avslag på en i bad gastein, en i verbier. Det kan jag förstå. För att vara säker på en plats där bör man väl ha sökt tjänsten i våras antar jag. Har även fått nej på en plats i en sportshop i Hemavan. Men jag deppar inte ihop, jag är envis... Jag och Fredde kom inte till trysil förra säsongen genom ett halvt telefonsamtal. Nej, vi låg på som blodiglar. 2-3 ggr i veckan kollade vi jobb.. och nog fan bar det av till slut.
Får jag chansen den här säsongen med så tror jag nog att jag tar den.. jag är 21 år och en säsong till kan jag kosta på mig innan det är dags att börja bry sig om sånt som andra tycker är viktigt... karriär, utbildning etc etc..
Men för att den här säsongen inte ska ta slut i slutet av mars som den förra så har jag sagt till fredde vad som gäller.
Den här gången åker vi dit på lika villkor; att åka, ha kul, träffa nytt folk och jobba lite. Som det blev förra sessen så slutade det med att Fredde började bry sig mer om pengarna. Pengar var tydligen en av de stora grejjerna som hade dragit folk till trysil, NORGE. Det irriterade mig nåt ohyggligt.. det var inte kul att i princip ensam vara där med målet att bli en jävel på skidor. Jag blev en jävel och till den här säsongen är målet ett snäpp högre, och det att bli JÄVLIGT bra. Farten ska ökas, kontrollen ska förbättras och modet ska boostas ännu mer..

För den som bor i sthlm så är det skidfilmer som gäller tills den äkta varan syns ute på gatorna.. jag har utökat min samling en aning.
Har nyligen sett tre filmer. En var den bästa jag sett, en annan var något av de bästa jag sett och den tredje var helt ok.
Men den bästa filmen är helt klart Believe. En film som handlar om nåt så chockerande som skidåkning..
Förklaring tack? Jo, många skidfilmer fokuserar på tempo. Hårdrock i ett rafflande tempo där man försöker klämma in 1000 trick på 25 minuter. Absolut, visst blir det bra och man blir inspirerad.. trodde jag. Men Believe fokuserar på det vackra i skidåkning, det fria sättet som det utförs på. Se filmen.. Jag kommer göra det ett par gånger till innan den här vintern är slut.