å banka bäver
jag spenderar mitt sista heldygn i trysil just nu.. Det är sista dygnet med gänget som blivit min familj beståendes av pappor och bröder.. Ikväll gör jag mitt sista pass i min garderob på heiskroken. Garderoben har varit min, varje helg sen jag kom hit en tidig januarikväll.
Det är faktiskt med visst vemod som jag kommer sätta mig på bussen imorgon och bege mig hemåt. De första dagarna hemma kommer vara som att vara på en avvänjningsklinik.. Här har jag levt som svensk i norge, så sakteliga börjat leva norskt, jag har haft möjlighet att festa 3-4 dagar i veckan om jag så velat och ändå har jag jobbat varje fredag och lördag.. Det är först på sistone som jag kunnat kalla mitt levnadssätt nyttigt eftersom johan fått ner mig på gymmet 2 ggr. När jag kommer hem ska allting på stört återgå till det normala, jantelagen träder åter i kraft.. Här uppe får man tänka högt om sig själv. Jag har varit garderobiär, det kan låta otacksamt men jämte vakterna är det jag som bestämt huruvida en gäst varit välkommen, vilka priser som ska tas vid vilka tider osv. Genom garderobsjobbet har jag knutit kontakter som vem vet, kan komma till hjälp längre fram i livet.. man ska alltid ha många vänner anser jag. Kvantitet är en kvalitét i sig som det sägs..
Jag är medveten om att jag nämnt min hemkomst och tankarna kring detta i mina 2-3 senaste inlägg men det är väl för att jag inte riktigt kopplat att jag faktiskt borde känna mig lyckad efter tiden här. Man är ändå rätt lyckligt lottad om man som svensk fått möjligheten att vistas här en längre tid.. Vid närmare eftertanke borde trysil skänkas till sverige. Det styrs mer eller mindre av Skistar, det är fler svenskar än norrmän som jobbar här. Visst många är här för att tjäna norska pengar men av alla platser i norge har dom valt trysil... skulle trysil bli svenskt skulle skiten byggas om. Klubblivet skulle få en prägel som endast åre kan matcha i sverige. För tyvärr, norrmännen festar sämre än svenskar.. Och åkningen sen, jag anser att trysil har den bästa och mest varierande åkningen i norden. Många ställen har kanske bättre åkning men ofta av en sort.. Vissa ställen stoltserar med den bästa offpisten och sen står pisträvarna och gråter när dom ser det utbudet. Trysil har kanske inte den bästa offpisten man skådat men den finns och den duger för den som vill skaffa sig stenhårda lår och mjuka knän..
Frågan är nu vad jag ska göra när jag kommer hem.. ska jag återgå till mina gamla jobb eller ska jag fortsätta i det spåret jag är inne på nu, med nya saker och upplevelser.
Vi som lever får se!
Det är faktiskt med visst vemod som jag kommer sätta mig på bussen imorgon och bege mig hemåt. De första dagarna hemma kommer vara som att vara på en avvänjningsklinik.. Här har jag levt som svensk i norge, så sakteliga börjat leva norskt, jag har haft möjlighet att festa 3-4 dagar i veckan om jag så velat och ändå har jag jobbat varje fredag och lördag.. Det är först på sistone som jag kunnat kalla mitt levnadssätt nyttigt eftersom johan fått ner mig på gymmet 2 ggr. När jag kommer hem ska allting på stört återgå till det normala, jantelagen träder åter i kraft.. Här uppe får man tänka högt om sig själv. Jag har varit garderobiär, det kan låta otacksamt men jämte vakterna är det jag som bestämt huruvida en gäst varit välkommen, vilka priser som ska tas vid vilka tider osv. Genom garderobsjobbet har jag knutit kontakter som vem vet, kan komma till hjälp längre fram i livet.. man ska alltid ha många vänner anser jag. Kvantitet är en kvalitét i sig som det sägs..
Jag är medveten om att jag nämnt min hemkomst och tankarna kring detta i mina 2-3 senaste inlägg men det är väl för att jag inte riktigt kopplat att jag faktiskt borde känna mig lyckad efter tiden här. Man är ändå rätt lyckligt lottad om man som svensk fått möjligheten att vistas här en längre tid.. Vid närmare eftertanke borde trysil skänkas till sverige. Det styrs mer eller mindre av Skistar, det är fler svenskar än norrmän som jobbar här. Visst många är här för att tjäna norska pengar men av alla platser i norge har dom valt trysil... skulle trysil bli svenskt skulle skiten byggas om. Klubblivet skulle få en prägel som endast åre kan matcha i sverige. För tyvärr, norrmännen festar sämre än svenskar.. Och åkningen sen, jag anser att trysil har den bästa och mest varierande åkningen i norden. Många ställen har kanske bättre åkning men ofta av en sort.. Vissa ställen stoltserar med den bästa offpisten och sen står pisträvarna och gråter när dom ser det utbudet. Trysil har kanske inte den bästa offpisten man skådat men den finns och den duger för den som vill skaffa sig stenhårda lår och mjuka knän..
Frågan är nu vad jag ska göra när jag kommer hem.. ska jag återgå till mina gamla jobb eller ska jag fortsätta i det spåret jag är inne på nu, med nya saker och upplevelser.
Vi som lever får se!
Kommentarer
Postat av: mam
Puss
Trackback