A king in my own land..
Såg Wedding crashers & åt kebabpizza med Fridgen igår, riktigt mysigt.. På hemvägen så började tankarna svärma i skallen. Varför är man alltid som smartast när man är ensam? En genial tanke ersätter en lika genial och så fortsätter det tills man somnar och när man sen vaknar på morgonen är det temporära minnet raderat och man får börja om.. så är det varje dag. Det vore underbart att bara för en dag få minnas gårkvällens tankar, för oftast är det riktigt bra bloggmaterial/diskussionsunderlag som bara försvinner.
Ni har väl sett filmer hur journalister eller psykologer för "dagbok" genom att gå runt med en liten bandare i fickan.. rätt varé är så plockar dom upp den och utbrister saker som:
"- Folk såg äpplen falla men vem fan (Newton) frågade nånsin varför?" .. Få saker är så underskattade som det vi behöver hjälp att minnas.
Jag hade massa smarta saker i skallen igår som jag ville skriva om. Det var om känslor, moral och sånt där som folk ser som hyffsat viktigt. Men skulle jag försöka minnas allt det där och skriva ner det och försöka få det att låta lika bra som i huvudet... så skulle resultatet bli ivrigt och som när en bebis är glad men istället för att uttrycka sig med ord så flämtar den "huumm huumm hääuumm"..
Skidplanerna för i vinter börjar ta form och känns som att Vemdalen kommer få bli mitt "dome of faceplants" i vinter då det ligger 3 eventuella resor dig på ritbordet. Jag vill verkligen bara komma bort ett tag. Jag är visserligen en storstadsmänniska i grund och botten och skulle inte flytta ifrån sthlm om man så hotade mig med en eldgaffel.
Men jag känner att just nu har jag en del negativa tankar att radera och vad gör bäst det, om inte riktigt frisk luft från toppen av ett fjäll?